1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
51
52
53
54
55
56
57
58
59
60
61
62
63
64
65
66
67
68
69
70
71
72
73
74
75
76
77
78
79
80
81
82
83
84
85
86
87
88
89
90
91
92
93
94
95
96
97
98
99
100
101
102
103
104
105
106
107
108
109
110
111
112
113
114
115
116
117
118
119
120
121
122
123
124
125
126
127
128
129
130
131
132
133
134
135
136
137
138
139
140
141
142
143
144
145
146
147
148
149
150
151
152
153
154
155
156
157
158
159
160
161
162
163
164
165
166
167
168
169
170
171
172
173
174
175
176
177
178
179
180
181
182
183
184
185
186
187
188
189
190
191
192
193
194
195
196
197
198
199
200
201
202
203
204
205
206
207
208
209
210
211
|
<chapter id="fundamentals">
<chapterinfo>
<authorgroup>
<author
><firstname
>Mike</firstname
> <surname
>McBride</surname
> </author>
<othercredit role="translator"
> <firstname
>Stefan</firstname
> <surname
>Asserhäll</surname
> <affiliation
><address
><email
>[email protected]</email
></address
></affiliation
> <contrib
>Översättare</contrib
></othercredit
>
</authorgroup>
</chapterinfo>
<title
>Grunder</title>
<para
>Nästa avsnitt beskriver hur man startar &kword;, gör användaren bekant med mallar, och diskuterar en viktig skillnad mellan de två huvusakliga typerna av mallar.</para>
<sect1 id="starting-kword">
<title
>Starta &kword;</title>
<indexterm
><primary
>starta &kword;</primary
></indexterm>
<para
>&kword; kan startas på ett av fyra sätt:</para>
<orderedlist>
<listitem>
<para
>Du kan välja &kword; i systemmenyn, med <menuchoice
><guimenu
>K-knappen</guimenu
><guimenuitem
>Office</guimenuitem
> <guimenuitem
>Ordbehandling</guimenuitem
></menuchoice
>.</para
>
</listitem>
<listitem>
<para
>Om du använder ett terminalprogram (Terminal, <application
>Xterm</application
>, etc.) kan du skriva: <screen
><prompt
>$</prompt
> <userinput
><command
>kword &</command
></userinput
></screen
></para>
<para
>eller</para>
<para
><screen
><prompt
>$</prompt
> <userinput
><command
>kword</command
> <replaceable
>filnamn</replaceable
> &</userinput
></screen
></para>
</listitem>
<listitem>
<para
>Du kan klicka på din datafil i &konqueror; (&kword;-dokument slutar med <literal role="extension"
>.kwd</literal
>). Detta startar automatiskt &kword; för att börja redigera filen.</para>
</listitem>
<listitem>
<para
>Du kan använda &koffice; arbetsyta.</para>
</listitem>
</orderedlist>
</sect1>
<sect1 id="template-intro">
<title
>En introduktion till mallar</title>
<indexterm
><primary
>mallar</primary
><secondary
>inledning</secondary
></indexterm>
<para
>Ok, den första frågan som en ny användare kan ha är:</para>
<para
><emphasis
>Varför behöver jag använda en rambaserad ordbehandlare, när jag är helt nöjd med att skriva mina brev med min nuvarande (sidlayoutbaserade) ordbehandlare? </emphasis
></para>
<para
>Jo, de goda nyheterna är att det är lätt att vänja sig vid en rambaserad ordbehandlare, och när en mall väl är vald kan &kword; fungera precis som en sidlayoutbaserad ordbehandlare. Det finns mallar tillgängliga för enkel brevväxling och daglig användning.</para>
<para
>När ett mer komplext dokument (nyhetsbrev, affisch, etc.) behöver skapas, behöver du inte byta till ett annat program för att åstadkomma dessa specialdokument. Det finns mallar i &kword; som hjälper till att skapa nyhetsbrev, och andra mer komplicerade dokument.</para>
<para
><emphasis
>Vad är mallar och vad kan de göra för användaren?</emphasis
></para>
<para
>En mall kan betraktas som en ursprunglig form för ett dokument.</para>
<para
>När användare sätter sig ner för att skriva ett dokument, har de redan en idé om hur slutresultatet ska se ut. Om de skriver ett brev till ett företag, är ett dokument med bara en kolumn, som går hela vägen över sidan, och uppifrån och ner, lämpligt. När användare sätter sig för att skriva ett nyhetsbrev för lokalavdelningen i en förening, vill de kanske istället ha en stor titel längst upp, och flera kolumner för korta nyhetsartiklar.</para>
<para
>Den här förutbestämda idén om hur dokumentet ska se ut används för att välja en mall i &kword;. Genom att använda en mall, skapas ett ramverk som ungefär motsvarar den slutliga layouten. För ett affärsbrev, skulle en stor ram som täcker hela sidan uppifrån och ner, och från kant till kant väljas. För ett nyhetsbrev däremot, är ett dokument med två eller tre kolumner lämpligare. När den här mallen väl är vald, skapar &kword; ramarna automatiskt.</para>
<para
><emphasis
>Vad händer om användaren bestämmer sig för att ändra layout efter en mall har valts?</emphasis
></para>
<para
>Detta är inget problem. Om ett dokumentet påbörjas med bara en kolumn, och det senare bestäms att två kolumner är bättre, kan ytterligare en kolumn läggas till. Syftet med mallar är inte att begränsa möjligheten att ändra layouten för ett dokument, utan istället att avlasta användaren när det är möjligt. Att välja rätt mall när dokumentet påbörjas, förenklar formateringen (i motsats till att alltid välja den normala mallen, och göra ändringarna senare). Att välja fel mall kommer inte att begränsa flexibiliteten hos dokumentet framöver.</para>
<para
>Det följande avsnittet behandlar ytterligare ett viktigt ämne, som du bör förstå innan vi börjar använda &kword;.</para>
</sect1>
<sect1 id="wp-vs-dtp">
<title
>Skillnaden mellan textorienterade mallar och sidlayoutmallar</title>
<indexterm
><primary
>mallar</primary
><secondary
>Textorienterad/sidlayout</secondary
></indexterm>
<para
>Det är mycket viktigt att du har klart för dig vad skillnaden mellan textorienterade- och sidlayoutmallar är.</para>
<variablelist>
<varlistentry>
<term
>Textorienterade</term>
<listitem>
<para
>De textorienterade mallarna är skapade för att fungera som i sidorienterade ordbehandlare. När du väljer en textorienterad mall, skapar du en mall med en eller flera ramar. Den första ramen är distinkt knuten till dokumentets pappersstorlek. När du ökar eller minskar pappersstorleken, eller ändrar marginalerna, justeras ramstorleken automatiskt. Du kan <emphasis
>inte</emphasis
> flytta runt ramen på sidan och du kan inte ta bort den. Om du behöver justera storlek eller position för ramen, måste du <link linkend="page-format"
>justera marginalerna</link
>. Du kan förstås lägga till flera ramar ovanpå den första. Dessa ramar kan innehålla bilder, text eller vad du vill. Du kan flytta, ändra storlek och ta bort dessa nya ramar efter behov. Om du vill kan &kword; till och med bryta texten i den första ramen runt information i alla följande ramar.</para>
</listitem>
</varlistentry>
<varlistentry>
<term
>Sidlayout</term>
<listitem>
<para
>De här mallarna är avsedda för datorstödd trycksaksproduktion. När du väljer en mall från den här gruppen, skapas alla ramarna på samma sätt. Här finns skillnaden mellan sidlayout- och textorienterade mallar. Inga av ramarna i en sidlayout är så hårt knuten till en sida som huvudramen i en textorienterad mall. Var och en av ramarna är oberoende av sidstorleken, och de kan flyttas eller deras storlek kan ändras utan att marginalerna ändras, etc. Det här betyder förstås också att ändras marginalerna eller pappersstorleken för dokumentet, måste också varje ram flyttas/ändras individuellt. </para>
<note
><para
>Förutom att de inte har en huvudtextram, så kan inte sidlayoutdokument använda automatiskt sidhuvud och sidfot (även om de kan läggas till som ramar). Dessutom måste fotnoter hanteras för hand med sidlayout.</para
></note>
</listitem>
</varlistentry>
</variablelist>
<para
>Som du förstår är valet mellan sidlayout- och textorienterade mallar ett val mellan flexibilitet (sidlayout) och bekvämlighet (textorienterade). Du kan skapa vilket dokument du vill med endera sortens mall.</para>
<para
>Om mallkonceptet fortfarande inte är klart, gå då gärna igenom följande handledning. Det första dokumentet som du skapar använder en sidlayoutmall. Det här bör hjälpa till att klargöra precis hur mallar fungerar.</para
>
</sect1
>
</chapter>
|
