From 0b8ca6637be94f7814cafa7d01ad4699672ff336 Mon Sep 17 00:00:00 2001 From: Darrell Anderson Date: Tue, 21 Jan 2014 22:06:48 -0600 Subject: Beautify docbook files --- .../docs/tdeedu/kstars/spiralgalaxies.docbook | 93 ++++------------------ 1 file changed, 14 insertions(+), 79 deletions(-) (limited to 'tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/spiralgalaxies.docbook') diff --git a/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/spiralgalaxies.docbook b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/spiralgalaxies.docbook index a74cbfe353e..cc5e3de991e 100644 --- a/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/spiralgalaxies.docbook +++ b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/spiralgalaxies.docbook @@ -1,91 +1,26 @@ -Mike Choatie +Mike Choatie -Spiralgalaxer -Spiralgalaxer +Spiralgalaxer +Spiralgalaxer -Spiralgalaxer är enorma ansamlingar av miljarder stjärnor, de flesta tillplattade i en skivform, med en ljus, sfärisk utbuktning med stjärnor i centrum. Inne i skivan finns det typiskt ljusa armar där de yngsta, starkaste stjärnorna hittas. Armarna sträcks ut från centrum i ett spiralmönster, som ger galaxerna deras namn. Spiralgalaxer ser lite grand ut som orkaner, eller som vatten som släpps ut i ett avlopp. De är några av de vackraste objekten på himlen. -Galaxer klassificeras med ett stämgaffeldiagram. Gaffelns skaft klassificerar elliptiska galaxer längs en skala från de rundaste, som kallas E0, till de som verkar plattast, som anges som E7. Stämgaffelns spetsar används för att klassificera de två typerna spiralgalaxer: normala spiralgalaxer och stavgalaxer. En stavgalax är en där kärnans utbuktning sträckts ut i en linje, så att den bokstavligen ser ut som att den har en stav med stjärnor i sin mitt. Båda typer av spiralgalaxer har underklasser beroende på hur framträdande deras centrala utbuktning av stjärnor, deras totala ytljusstyrka, och hur tätt deras spiralarmar ligger. Dessa kännetecken hör samman, så en Sa-galax har en stor central utbuktning, en hög ytljusstyrka, och tätt liggande spiralarmar. En Sb-galax har en mindre utbuktning, en ljussvagare skiva och glesare armar än en Sa-galax, och så vidare för Sc och Sd. Stavgalaxer använder samma klassificeringsmetod, som anges av typerna SBa, SBb, SBc och SBd. Det finns en annat galaxklass som kallas S0, som morfologiskt är en övergångstyp mellan verkliga spiralgalaxer och elliptiska galaxer. Dess spiralarmar ligger så tätt att de inte kan urskiljas. S0-galaxer har skivor med konstant ljusstyrka. De har också en ytterst dominerande utbuktning. Galaxen Vintergatan, som är hem för jorden och alla stjärnor på vår himmel, är en spiralgalax, och tros vara en stavgalax. Namnet Vintergatan hänvisar till ett stråk med mycket svaga stjärnor på himlen. Stråket är resultatet av att titta längs planet för vår galax' skiva, från vårt perspektiv inifrån den. Spiralgalaxer är mycket dynamiska objekt. De är drivhus för stjärnbildning, och innehåller många unga stjärnor i sina skivor. Den centrala utbukningen tenderar bestå av äldre stjärnor, och den diffusa halon består av de allra äldsta stjärnorna i universum. Stjärnbildning är aktiv i skivorna, eftersom det är där gas och stoft finns i störst koncentration - gas och stoft är byggblocken vid stjärnbildning. Moderna teleskop har visat att många spiralgalaxer härbärgerar ytterst massiva svarta hål i sina centrum, med massor som kan överskrida en miljard solar. Det är känt att både elliptiska och spiralgalaxer innehåller dessa exotiska objekt: I själva verket anser många astronomer nu att alla stora galaxer innehåller ytterst massiva svarta hål i sina kärnor. Det är känt att vår egen Vintergata har ett svart hål i sitt centrum, med en massa flera miljoner gånger större än en stjärnas massa. +Spiralgalaxer är enorma ansamlingar av miljarder stjärnor, de flesta tillplattade i en skivform, med en ljus, sfärisk utbuktning med stjärnor i centrum. Inne i skivan finns det typiskt ljusa armar där de yngsta, starkaste stjärnorna hittas. Armarna sträcks ut från centrum i ett spiralmönster, som ger galaxerna deras namn. Spiralgalaxer ser lite grand ut som orkaner, eller som vatten som släpps ut i ett avlopp. De är några av de vackraste objekten på himlen. +Galaxer klassificeras med ett stämgaffeldiagram. Gaffelns skaft klassificerar elliptiska galaxer längs en skala från de rundaste, som kallas E0, till de som verkar plattast, som anges som E7. Stämgaffelns spetsar används för att klassificera de två typerna spiralgalaxer: normala spiralgalaxer och stavgalaxer. En stavgalax är en där kärnans utbuktning sträckts ut i en linje, så att den bokstavligen ser ut som att den har en stav med stjärnor i sin mitt. Båda typer av spiralgalaxer har underklasser beroende på hur framträdande deras centrala utbuktning av stjärnor, deras totala ytljusstyrka, och hur tätt deras spiralarmar ligger. Dessa kännetecken hör samman, så en Sa-galax har en stor central utbuktning, en hög ytljusstyrka, och tätt liggande spiralarmar. En Sb-galax har en mindre utbuktning, en ljussvagare skiva och glesare armar än en Sa-galax, och så vidare för Sc och Sd. Stavgalaxer använder samma klassificeringsmetod, som anges av typerna SBa, SBb, SBc och SBd. Det finns en annat galaxklass som kallas S0, som morfologiskt är en övergångstyp mellan verkliga spiralgalaxer och elliptiska galaxer. Dess spiralarmar ligger så tätt att de inte kan urskiljas. S0-galaxer har skivor med konstant ljusstyrka. De har också en ytterst dominerande utbuktning. Galaxen Vintergatan, som är hem för jorden och alla stjärnor på vår himmel, är en spiralgalax, och tros vara en stavgalax. Namnet Vintergatan hänvisar till ett stråk med mycket svaga stjärnor på himlen. Stråket är resultatet av att titta längs planet för vår galax' skiva, från vårt perspektiv inifrån den. Spiralgalaxer är mycket dynamiska objekt. De är drivhus för stjärnbildning, och innehåller många unga stjärnor i sina skivor. Den centrala utbukningen tenderar bestå av äldre stjärnor, och den diffusa halon består av de allra äldsta stjärnorna i universum. Stjärnbildning är aktiv i skivorna, eftersom det är där gas och stoft finns i störst koncentration - gas och stoft är byggblocken vid stjärnbildning. Moderna teleskop har visat att många spiralgalaxer härbärgerar ytterst massiva svarta hål i sina centrum, med massor som kan överskrida en miljard solar. Det är känt att både elliptiska och spiralgalaxer innehåller dessa exotiska objekt: I själva verket anser många astronomer nu att alla stora galaxer innehåller ytterst massiva svarta hål i sina kärnor. Det är känt att vår egen Vintergata har ett svart hål i sitt centrum, med en massa flera miljoner gånger större än en stjärnas massa. -Det finns många storartade exempel på spiralgalaxer att betrakta i &kstars;, och många har vackra bilder tillgängliga i sina objektmenyer. Du hittar dem genom att använda fönstret Sök objekt. Här är en lista med några spiralgalaxer som har fina bilder tillgängliga: -M64, Blåtiran (typ Sa) -M 31, Andromedagalaxen (typ Sb) -M 81, Bodes galax (typ Sb) -M 51, Virvelgalaxen (typ Sc) -NGC 300 (typ Sd) [använd DSS-bildlänk] -M 83 (typ SBa) -NGC 1530 (typ SBb) -NGC 1073 (typ SBc) +Det finns många storartade exempel på spiralgalaxer att betrakta i &kstars;, och många har vackra bilder tillgängliga i sina objektmenyer. Du hittar dem genom att använda fönstret Sök objekt. Här är en lista med några spiralgalaxer som har fina bilder tillgängliga: +M64, Blåtiran (typ Sa) +M 31, Andromedagalaxen (typ Sb) +M 81, Bodes galax (typ Sb) +M 51, Virvelgalaxen (typ Sc) +NGC 300 (typ Sd) [använd DSS-bildlänk] +M 83 (typ SBa) +NGC 1530 (typ SBb) +NGC 1073 (typ SBc) -- cgit v1.2.1