Copyright © 2000, 2001, 2002 Klaus-Dieter Möller
Copyright © 2003 Philip Rodrigues <phil@kde.org>
Härmed ges tillåtelse att kopiera, distribuera och/eller ändra detta dokument under villkoren i GNU Free Documentation License, Version 1.1 eller någon senare version publicerad av Free Software Foundation; utan invarianta avsnitt, utan framsidestexter och utan baksidestexter. En kopia av licensen inkluderas i avsnittet som heter "GNU Free Documentation License".
KmPlot är en matematisk funktionsritare för KDE-skrivbordet.
KmPlot är en del av KDE:s utbildningsprojekt: http://edu.kde.org/
Innehållsförteckning
KmPlot är en matematisk funktionsritare för KDE-skrivbordet. Den har en kraftfull inbyggd tolk. Du kan rita upp olika funktioner på samma gång och kombinera funktionstermer för att sätta samman nya funktioner.
KmPlot stöder funktioner med parametrar och funktioner i polära koordinater. Flera rutnätslägen är möjliga. Diagram kan skrivas ut med hög noggrannhet och riktig skalning.
KmPlot tillhandahåller också några numeriska och visuella egenskaper som:
Fylla i och beräkna arean mellan kurvan och den första axeln
Hitta minima och maxima
Ändra funktionsparametrar dynamiskt
Rita upp derivator och integraler.
Dessa egenskaper hjälper till vid inlärning av förhållandet mellan matematiska funktioner och deras grafiska representation i ett koordinatsystem.
I huvudverktygsraden finns en enkel textruta där du kan skriva in ett funktionsuttryck. Skriv helt enkelt:
x^2
och tryck på returtangenten. Det ritar kurvan för y=x² i koordinatsystemet. Skriv in ett annat uttryck i textrutan som 5*sin(x)
så läggs ytterligare en kurva till. Klicka på en av linjerna du just har ritat upp. Nu får hårkorset kurvans färg och anslutes till kurvan. Du kan använda musen för att flytta hårkorset längs kurvan. I statusraden längst ner i fönstret visas koordinaterna för den nuvarande positionen. Observera att om kurvan rör vid x-axeln visas också roten i statusraden.
Klicka på musen igen så kopplas hårkorset loss från diagrammet.
Låt oss göra några ändringar av funktionen och ändra färg på diagrammet.
Du kan redigera alla funktioner med menyalternativet ->. En dialogruta visas som listar alla funktioner du har ritat upp. KmPlot valde automatiskt ett unikt funktionsnamn för dina uttryck och kompletterade funktionsuttrycket till en funktionsekvation.
Markera f(x)=x^2 i listan. Genom att dubbelklicka eller trycka på knappen visas ett dialogfönster. Här har du tillgång till en mängd alternativ. Låt oss byta namn på funktionen och flytta kurvan fem enheter neråt. Ändra funktionsekvationen till:
parabel(x)=x^2-5
För att välja en annan färg på diagrammet klicka i rutan . Tryck till sist på för att ändringarna ska få effekt i koordinatsystemet.
Alla ändringar kan ångras ända till du trycker på i dialogrutan Redigera diagram.
KmPlot hanterar namngivna funktioner, som kan anges i form av kartesiska koordinater (som kallas “explicita funktioner”), polära koordinater eller som parametriska funktioner. För att skriva in en funktion, välj ->. Du kan också skriva in nya funktioner i textrutan Funktionsekvation i KmPlots huvudfönster. Textrutan kan hantera explicita och polära funktioner. Varje funktion du skriver in måste ha ett unikt namn (dvs. ett namn som inte upptas av någon av de befintliga funktionerna som visas i listrutan). Ett funktionsnamn skapas automatiskt om du inte anger ett.
För mer information om funktioner i KmPlot, se Kapitel 5, Referens till KmPlot.
För att skriva in en explicit funktion (dvs. en funktion på formen y=f(x)), skriv bara in den på följande form:
f
(x
)=uttryck
Där: f
är funktionens namn, och kan vara vilken sträng med bokstäver och siffror som du vill, under förutsättning att den inte börjar med någon av bokstäverna x, y eller r (eftersom de används för parametriska och polära funktioner).
x
är x-koordinaten, som ska användas i uttrycket som följer likhetstecknet. Det är i själva verket en godtycklig variabel, så du kan ange vilket variabelnamn du vill, men effekten blir likadan.
uttryck
är uttrycket som ska ritas upp, angivet i lämplig syntax för KmPlot. Se “Matematisk syntax”.
Som exempel, för att rita kurvan för y=x2+2x, skriv in följande i KmPlots funktionsdialogruta:
f(x)=x^2+2x
Parametriska funktioner är de där x- och y-koordinaten definieras med skilda funktioner av en annan variabel, som ofta kallas t. För att skriva in en parametrisk funktion i KmPlot, följ proceduren för en explicit funktion, men inled funktionsnamnet för funktionen som beskriver x-koordinaten med bokstaven x, och funktionen som beskriver y-koordinaten med bokstaven y. Som för explicita funktioner, kan du använda vilket variabelnamn du vill för parametern. För att rita en parametrisk funktion, måste du gå till . Ett funktionsnamn skapas automatiskt om du inte anger ett.
Som exempel, antag att du vill rita en cirkel, som har de parametriska ekvationerna x=sin(t),y=cos(t). Gör då följande i KmPlots funktionsdialogruta:
Visa dialogrutan för parametrisk diagram med ->.
Skriv in ett namn på funktionen, säg cirkel
, i rutan Namn. Namnen på x- och y-funktionerna ändras för att motsvara namnet: x-funktionen blir xcirkel(t) och y-funktionen blir ycirkel(t).
Skriv in lämpliga ekvationer i x- och y-rutorna, dvs. xcirkel(t)=sin(t)
och ycirkel(t)=cos(t)
.
Du kan ställa in ytterligare några alternativ för diagrammet i den här dialogrutan:
Om det här alternativet är markerat, ritas inte diagrammet, men KmPlot kommer ihåg funktionsdefinitionen, så att du kan använda den för att definiera andra funktioner.
Om de här alternativen är markerade, kan du ändra maximum- och minimumvärden för parametern t, som används för att rita upp funktionen med rutorna Min: och Max:.
Med det här alternativet kan du ställa in bredden på linjen som ritas i diagramområdet, med enheten 0,1 mm.
Klicka på färgrutan och välj en färg i dialogrutan som visas. Linjen i diagrammet ritas med den färgen.
Polära koordinater representerar en punkt med dess avstånd från origo (oftast benämnd r), och vinkeln en linje från origo till punkten får med X-axeln (oftast representerad med den grekiska bokstaven teta). För att skriva in funktioner med polära koordinater, använd menyalternativet ->. Fyll i funktionsdefinitionen i rutan som heter r=, inklusive namnet på variabeln teta som du vill använda. För att till exempel rita Archimedes spiral r=teta, skriv:
(teta)=teta
så att hela raden blir “r(teta)=teta”. Observera att du kan använda vilket namn som helst på variabeln teta, så “r(foo)=foo” skulle ha gett exakt samma kurva. Funktioner kan kombineras för att skapa nya. Skriv helt enkelt in funktionerna efter likhetstecknet i ett uttryck som om funktionerna vore variabler. Om du till exempel har definierat funktionerna f(x) och g(x), kan du rita summan av f och g med:
summa(x)=f(x)+g(x)
Observera att du bara kan kombinera funktioner av samma typ, t.ex. en explicit funktion kan inte kombineras med en polär funktion.
För att ändra utseende på funktionens kurva i huvuddiagramfönstret, markera funktionen i dialogrutan Redigera diagram, och klicka på knappen . I dialogrutan som visas kan du ändra linjebredd i textrutan, och färgen på funktionens kurva genom att klicka på färgknappen längst ner. Om du redigerar en explicit funktion, ser du en dialogruta med tre sidor. På den första anger du funktionens ekvation. Sidan Derivator låter dig rita funktionens första- och andraderivata. På sidan Integral kan du rita funktionens integral, som beräknas med Eulers metod.
Ett annat sätt att redigera en funktion är att högerklicka på kurvan. I den sammanhangsberoende menyn som visas, välj .
För mer information om den sammanhangsberoende menyn, se “Sammanhangsberoende meny”.
Vid högerklick på en diagramfunktion eller ett parametriskt diagram med en punkt, visas en sammanhangsberoende meny. Det finns fem alternativ tillgängliga i menyn:
Döljer den markerade kurvan. Andra kurvor av samma funktion visas fortfarande.
Tar bort funktionen. Alla dess kurvor försvinner.
Visar redigeringsdialogrutan för markerad funktion.
Kopierar kurvan till en annan instans av KmPlot som kör.
Flyttar kurvan till en annan instans av KmPlot som kör.
För diagramfunktioner är följande fyra alternativ också tillgängliga:
Visar en dialogruta där du kan hitta Y-värdet som motsvarar ett specifikt X-värde. Den valda kurvan är markerad i dialogrutan. Skriv in ett X-värde i rutan X:, och klicka på (eller tryck på returtangenten). Motsvarande Y-värde visas under Y:.
Sök efter minimalt värde för kurvan i ett angivet område. Den valda kurvan är markerad i dialogrutan som visas. Skriv in nedre och övre gräns för området där du vill söka efter ett minimum, och klicka på knappen . X- och Y-värden vid minimum visas.
Det här är samma sak som ovan, men söker efter maximala värden istället för minimala.
Välj kurvans X-värde i den nya dialogrutan som visas. Beräknar integralen och ritar ytan mellan kurvan och X-axeln i det valda intervallet med kurvans färg.
För att komma åt KmPlots inställningsdialogruta, välj ->. Ett antal inställningar (, , och ) kan också ändras från alternativ i menyn .
Här kan du ställa in allmänna inställningar som automatiskt sparas när du avslutar KmPlot. På den första sidan kan du ställa in beräkningsnoggrannhet, vinkelläge (radianer och grader), bakgrundsfärg och inzoomnings- och utzoomningsfaktorer.
Den andra sidan låter dig ange dina egna konstanter. KmPlot sparar konstanterna i samma fil som KCalc. Det betyder att du kan skapa en konstant i KmPlot, stänga programmet och ladda den i KCalc och tvärtom. KmPlot stöder bara konstantnamn som består av en stor bokstav, och om du definierar ett konstantnamn i KCalc som inte består av ett tecken, avkortas namnet. Om du till exempel redan har konstanterna "ananas" och "banan" i KCalc, får de namnen "A" och "B" i KmPlot.
Under fliken Koordinater i inställningsdialogrutan Färger kan du ändra färger för axlar och rutnät i KmPlots huvudområde.
Under fliken Förvalda funktionsfärger kan du ändra färger som används för grafer av de tio funktioner som tillåts i KmPlot.
Ställer in intervall för x-axelns skala. Du kan välja ett av de fördefinierade intervallen, eller välja Eget för att göra ett eget. Observera att i rutorna under Eget, kan du använda fördefinierade funktioner och konstanter (se “Fördefinierade funktionsnamn och konstanter”) som intervallets gränser (t.ex. ange Min: som 2*pi
). Du kan till och med använda funktioner som du själv har definierat för att ange axlarnas gränser. Om du till exempel har definierat funktionen f(x)=x^2
, skulle du kunna ange Min: som f(3)
, vilket skulle göra intervallets undre gräns till 9.
Ställer in y-axelns intervall. Se “x-axel” ovan.
Ställer in linjebredden för linjerna som utgör axlarna.
Ställer in linjebredden för linjerna som utgör graderingen för axlarna.
Ställer in linjelängden för linjerna som utgör graderingen för axlarna.
Om markerad, visas axlarnas namn (x, y) i diagrammet och axlarnas gradering har etiketter.
Om markerad, inramas diagramområdet av en extra linje.
Om markerad, är axlarna synliga.
Om markerad, visas axlarna med pilar i sina ändar.
Du kan ställa in Rutnätsstil till ett av fyra alternativ:
Inget rutnät ritas upp i diagrammet.
Räta linjer formar ett rutnät av fyrkanter i diagrammet.
Kryss ritas för att ange punkter där x och y har heltalsvärden (t.ex. (1,1), (4,2) etc.).
Linjer med konstant radie och med konstant vinkel ritas i diagrammet.
Alternativet Linjebredd används för att ställa in bredden på linjerna i rutnätet.
För varje axel kan du ange Skalning: och Utskrift: för en gradering. Alternativet Skalning: avgör hur många enheter som skiljer graderingen (och därför hur långt isär linjerna i rutnätet ritas), och alternativet Utskrift: anger längden på en gradering när den visas på skärmen eller skrivs ut. På så sätt kan alternativen användas för att ändra grafens storlek på skärmen eller ett papper: Genom att till exempel dubblera inställningen Utskrift: medan Skalning: inte ändras, ger som resultat att grafen dubbleras i höjd eller bredd.
Rubriktabell: ställer in teckensnitt för informationstabellen som visas i KmPlots utskrifter, och Axelteckensnitt: ställer in teckensnitt och teckenstorlek för alla etiketter på axlarna i diagrammet.
Vissa syntaxregler måste följas:
namn(var1[, var2])=term [;utökningar]
Funktionsnamnet. Om det första tecknet är “r” antar tolken att du använder polära koordinater. Om det första tecknet är “x” (till exempel “xfunk”) förväntar sig tolken en andra funktion med ett inledande “y” (här “yfunk”) för att definiera funktionen på parametrisk form.
Funktionsvariabeln
Funktionens “grupp-parameter”. Den måste avskiljas från funktionens variabel med ett kommatecken. Du kan till exempel använda grupp-parametern för att rita ett antal grafer från en funktion. Parametervärden kan väljas manuellt, eller ett skjutreglage som styr en parameter kan väljas. Genom att ändra skjutreglagets värde ändras parameterns värde. Skjutreglaget kan ställas in till ett heltal mellan 0 och 100.
Uttrycket som definierar funktionen.
Alla fördefinierade funktioner och konstanter som KmPlot känner till kan visas genom att välja ->. De är:
Returnerar kvadraten och kvadratroten av ett tal.
Returnerar exponenten och naturliga logaritmen av ett tal.
Returnerar logaritmen med bas 10 av ett tal.
Returnerar sinus och arcus sinus av ett tal. Observera att argumenten till sin och returvärdet från arcsin är i radianer.
Returnerar cosinus och arcus cosinus av ett tal. Också i radianer.
Returnerar tangens och arcus tangens av ett tal. Också i radianer.
Returnerar hyperbolisk sinus och arcus hyperbolisk sinus av ett tal.
Returnerar hyperbolisk cosinus och arcus hyperbolisk cosinus av ett tal.
Returnerar hyperbolisk tangens och arcus hyperbolisk tangens av ett tal.
Returnerar sinus och arcus sinus av ett tal. Observera att argumenten till sin och returvärdet från arcsin är i radianer.
Returnerar cosinus och arcus cosinus av ett tal. Också i radianer.
Konstanter som representerar π (3,14159...) och e (2,71828...).
Funktionerna, konstanterna, och till och med alla användardefinierade funktioner kan dessutom användas för att bestämma axlarnas inställningar. Se “Anpassa Axlar”.
En utökning till en funktion anges genom att skriva in ett semikolon följt av utökningen efter funktionsdefinitionen. Utökningen kan antingen skrivas in i snabbredigeringsrutan eller genom att använda DCOP-metoden Parser addFunction. Ingen av utökningarna är tillgänglig för parametriska funktioner, men N och D[a,b] fungerar också för polära funktioner. Till exempel visar
f(x)=x^2; A1
diagrammet y=x2 och dess förstaderivata. Utökningar som stöds beskrivs nedan: Funktionen lagras men ritas inte upp. Alltså kan den användas som vilken annan användardefinierad eller fördefinierad funktion som helst.
Diagrammet för funktionens derivata ritas dessutom med samma färg men smalare linjebredd.
Diagrammet för funktionens andraderivata ritas dessutom med samma färg men smalare linjebredd.
Anger domänen som funktionen visas för.
Ange en uppsättning värden för en grupparameter som funktionen ska visas för. Till exempel ritar f(x,k)=k*x;P[1,2,3]
upp funktionerna f(x)=x, f(x)=2*x och f(x)=3*x. Du kan också använda funktioner som argument för alternativet P.
Observera att du också kan göra alla dessa åtgärder genom att använda dialogrutan för funktionsredigering.
KmPlot använder ett vanligt sätt att uttrycka matematiska funktioner, alltså bör du inte ha några svårigheter att komma på det. Operatorerna som KmPlot förstår är, i minskande prioritetsordning:
Circumflexsymbolen utför exponentiering, t.ex. 2^4
returnerar 16.
Asterisk- och snedstrecksymbolerna utför multiplikation och division, t. ex. 3*4/2
returnerar 6.
Plus- och minussymbolerna utför addition och subtraktion, t.ex. 1+3-2
returnerar 2.
Observera prioriteten, vilket betyder att om parenteser inte används, utförs exponentiering innan multiplikation/division, som utförs innan addition/subtraktion. Alltså returnerar 1+2*4^2
värdet 33, och inte exempelvis 144. För att ändra detta, använd parenteser. För att ta föregående exempel, kommer ((1+2)*4)^2
att returnera 144.
Normalt ritas explicit angivna funktioner för hela den synliga delen av x-axeln. Du kan ange ett annat område i funktionens redigeringsdialogruta.För varje bildpunkt på x-axeln, beräknar KmPlot ett funktionsvärde. Om diagrammet innehåller den resulterande punkten förbinds den med den senast ritade punkten med en linje.
Parametriska funktioner ritas för parametervärden från 0 upp till 2π. Uppritningsområdet kan också ställas in i funktionens dialogruta.
Medan muspekaren befinner sig över diagrammet ändrar markören form till ett hårkors. Aktuella koordinater kan ses i skärningspunkten med koordinataxlarna, och dessutom i statusraden längst ner i huvudfönstret.
Du kan följa en funktions värden mer noggrant genom att klicka på eller intill en kurva. Den markerade funktionen visas i statusraden i höger kolumn. Hårkorset fångas nu och färgas i samma färg som kurvan. Om kurvan har samma färg som bakgrunden får hårkorset inverterad bakgrundsfärg. När musen flyttas och högerpil eller vänsterpil trycks, följer hårkorset funktionen och du ser nuvarande X- och Y-värde. Om hårkorset är nära Y-axeln, visas rotens värde i statusraden. Du kan byta funktion med tangenterna uppåtpil eller neråtpil. Ett andra klick någonstans i fönstret eller ett tryck på en tangent som inte navigerar, lämnar följningsläget.
Observera att följning bara är möjlig med explicit angivna funktioner. Koordinaterna visas alltid enligt ett Kartesiskt koordinatsystem. Varken parametriska funktioner med mer än en punkt eller funktioner som anges med polära koordinater kan följas på detta sätt.
Starta ett nytt diagram genom att rensa koordinatsystemet och återställa funktionstolken.
Öppnar ett befintligt dokument.
Visar en lista med senast öppnade filer. Att välja en i listan ritar upp funktionerna i filen.
Sparar dokumentet.
Sparar dokumentet med ett annat namn.
Skickar diagrammet till en skrivare eller fil.
Exportera värden till en textfil. Varje värde i parameterlistan skrivs på en rad i filen.
Avslutar KmPlot.
Visar dialogrutan Färger. Se “Anpassa Färger”.
Visar dialogrutan Koordinatsystem. Se “Anpassa Koordinatsystem”.
Visar dialogrutan Skala. Se “Anpassa Skala”.
Visar dialogrutan Teckensnitt. Se “Anpassa Teckensnitt”.
Visa både positiva och negativa x- och y-värden i rutnätet.
Visa både positiva och negativa y-värden, men bara positiva x-värden.
Visa bara positiva x- och y-värden.
Visar dialogrutan för att skapa ett nytt funktionsdiagram. Se Kapitel 3, Att använda KmPlot.
Visar dialogrutan för att skapa ett nytt parametriskt diagram. Se Kapitel 3, Att använda KmPlot.
Visar dialogrutan för att skapa ett nytt polärt diagram. Se Kapitel 3, Att använda KmPlot.
Visar funktionsdialogrutan. Där kan du lägga till, redigera och ta bort funktioner. Se Kapitel 3, Att använda KmPlot.
De fem första alternativen i menyn ändrar zoomningsläge.
Inaktivera zoomningsläget.
Låter användaren rita en rektangel. Minimum- och maximumvärden ställs in till rektangelns koordinater.
Minimum- och maximumvärden närmar sig varandra och den markerade punkten i diagrammet centreras.
Minimum- och maximumvärden blir längre bort från varandra och den markerade punkten i diagrammet centreras.
Den markerade punkten i diagrammet centreras.
Skalan anpassas efter trigonometriska funktioner. Det fungerar både för radianer och grader.
Den här menyn innehåller några verktyg för funktioner som kan vara användbara:
Låter användaren hämta Y-värdet för ett specifikt X-värde. För närvarande stöds bara diagramfunktioner. Skriv in ett värde eller uttryck i textrutan under "X:". I listan nedanför visas alla tillgängliga funktioner. Tryck på knappen "Beräkna" för att hitta funktionens Y-värde. Resultatet visas i rutan för Y-värdet.
Hitta kurvans minimala värde i ett angivet intervall.
Hitta kurvans maximala värde i ett angivet intervall.
Välj en kurva och X-värden i den nya dialogrutan som visas. Beräknar integralen och ritar ytan mellan kurvan och X-axeln i det valda intervallet med kurvans färg.
Visa eller dölj verktygsraden.. Normalt visas den.
Visa eller dölj statusraden längst ner i KmPlots huvudfönster.. Normalt visas den.
Med den här åtgärder växlar du fullskärmsläge.
Stänger av eller sätter på visning av skjutreglagen 1 till 4.
Anpassa genvägarna i KmPlot.
Anpassa verktygsraderna i KmPlot.
Anpassa KmPlot. Alternativen som är tillgängliga beskrivs under Kapitel 4, Anpassa KmPlot.
KmPlot har KDE:s vanliga meny som beskrivs nedan, med ett tillägg:
Visar ett fönster med en lista över fördefinierade funktionsnamn och konstanter som KmPlot känner till.
De vanliga alternativen i KDE:s är:
Startar KDE:s hjälpsystem med början på hjälpsidorna för KmPlot (det här dokumentet).
Ändrar muspekaren till en kombination av en pil och ett frågetecken. Genom att klicka på objekt i KmPlot öppnas ett hjälpfönster (om det finns ett för just det här objektet) som förklarar objektets funktion.
Öppnar dialogrutan för felrapportering där du kan rapportera ett fel eller lämna ett förbättringsförslag.
Det här visar information om version och upphovsmän.
Det här visar KDE:s version och annan grundläggande information.
En ny funktion i KDE 3.4 är att du kan skriva skript för KmPlot med DCOP. Om du till exempel vill definiera en ny funktion f(x)=2sin x + 3cos x
, ställa in dess linjebredd till 20 och därefter rita upp den, skriver du följande i en terminal:
dcop kmplot-PID Parser addFunction "f(x)=2sin x+3cos x" Som resultat returneras den nya funktionens identifikationsnummer, eller -1 om funktionen inte kunde definieras.
>dcop kmplot-PID Parser setFunctionFLineWidth 20 ID Det här kommandot ger funktionen med numret ID linjebredden 20.
>dcop kmplot-PID View drawPlot Det här kommandot ritar om fönstret, så att funktionen blir synlig,
En lista över tillgängliga funktioner:
Laddar filen webbadress
.
Returnerar sant om några ändringar har gjorts.
Öppnar dialogrutan för färgredigering.
Öppnar redigeringsdialogrutan för koordinatsystem.
Öppnar redigeringsdialogrutan för skalning.
Öppnar redigeringsdialogrutan för teckensnitt.
Öppnar redigeringsdialogrutan för konstanter.
Öppnar dialogrutan för nytt funktionsdiagram.
Öppnar dialogrutan för nytt parametriskt diagram.
Öppnar dialogrutan för nytt polärt diagram.
Visar eller döljer parameterreglagefönster nummer 1.
Visar eller döljer parameterreglagefönster nummer 2.
Visar eller döljer parameterreglagefönster nummer 3.
Visar eller döljer parameterreglagefönster nummer 4.
Sparar funktionerna (öppnar dialogrutan för att spara om det är en ny fil).
Samma sak som att välja -> i meny.
Öppnar dialogrutan för diagramredigering.
Öppnar utskriftsdialogrutan.
Öppnar exportdialogrutan.
Öppnar inställningsdialogrutan.
Visar en lista med fördefinierade matematiska funktioner.
Koordinatsystem 1.
Koordinatsystem 2.
Koordinatsystem 3.
Samma sak som att välja -> i menyraden.
Samma sak som att välja -> i menyraden.
Samma sak som att välja -> i menyraden.
Samma sak som att välja -> i menyn.
Lägger till en ny funktion med uttrycket f_str
. Om uttrycket inte innehåller ett funktionsnamn, skapas det automatiskt. Den nya funktionens ID-nummer returneras, eller -1 om funktionen inte kunde definieras.
Tar bort funktionen med ID-nummer id
. Om funktionen inte kunde tas bort, returneras falskt, annars sant.
Sätter uttrycket för funktionen med ID-nummer id
till f_str
. Returnerar sant om den lyckas, annars falskt.
Returnerar antalet funktioner (parametriska funktioner räknas som två).
Returnerar en lista med alla funktioner.
Returnerar ID-nummer för f_str
eller -1 om funktionsnamnet f_str
inte hittades.
Beräknar värdet x
för funktionen med ID-nummer id
eller returnerer 0,0 om id
inte finns.
Returnerar sant om funktionen med ID-nummer id
är synlig, annars falskt.
Returnerar sant om förstaderivatan av funktionen med ID-nummer id
är synlig, annars falskt.
Returnerar sant om andraderivatan av funktionen med ID-nummer id
är synlig, annars falskt.
Returnerar sant om integralen av funktionen med ID-nummer id
är synlig, annars falskt.
Visar funktionen med ID-nummer id
om synlig
är sant. Om synlig
är falskt, döljs funktionen. Om funktionen finns returneras sant, annars falskt.
Visar förstaderivatan av funktionen med ID-nummer id
om synlig
är sant. Om synlig
är falskt, döljs funktionen. Om funktionen finns returneras sant, annars falskt.
Visar andraderivatan av funktionen med ID-nummer id
om synlig
är sant. Om synlig
är falskt, döljs funktionen. Om funktionen finns returneras sant, annars falskt.
Visar integralen av funktionen med ID-nummer id
om synlig
är sant. Om synlig
är falskt, döljs funktionen. Om funktionen finns returneras sant, annars falskt.
Returnerar funktionsuttrycket för funktionen med ID-nummer id
. Om funktionen inte finns, returneras en tom sträng istället.
Returnerar färgen för funktionen med ID-nummer id
.
Returnerar färgen för förstaderivatan av funktionen med ID-nummer id
.
Returnerar färgen för andraderivatan av funktionen med ID-nummer id
.
Returnerar färgen för integralen av funktionen med ID-nummer id
.
Sätter färgen för funktionen med ID-nummer id
till färg
. Returnerar sant om funktionen finns, annars falskt.
Sätter färgen för förstaderivatan av funktionen med ID-nummer id
till färg
. Returnerar sant om funktionen finns, annars falskt.
Sätter färgen för andraderivatan av funktionen med ID-nummer id
till färg
. Returnerar sant om funktionen finns, annars falskt.
Sätter färgen för integralen av funktionen med ID-nummer id
till färg
. Returnerar sant om funktionen finns, annars falskt.
Returnerar linjebredden för funktionen med ID-nummer id
. Om funktionen inte finns, returneras 0.
Returnerar linjebredden för förstaderivatan av funktionen med ID-nummer id
. Om funktionen inte finns, returneras 0.
Returnerar linjebredden för förstaderivatan av funktionen med ID-nummer id
. Om funktionen inte finns, returneras 0.
Returnerar linjebredden för integralen av funktionen med ID-nummer id
. Om funktionen inte finns, returneras 0.
Sätter linjebredden för funktionen med ID-nummer id
till linjebredd
. Returnerar sant om funktionen finns, annars falskt.
Sätter linjebredden för förstaderivatan av funktionen med ID-nummer id
till linjebredd
. Returnerar sant om funktionen finns, annars falskt.
Sätter linjebredden för andraderivatan av funktionen med ID-nummer id
till linjebredd
. Returnerar sant om funktionen finns, annars falskt.
Sätter linjebredden för integralen av funktionen med ID-nummer id
till linjebredd
. Returnerar sant om funktionen finns, annars falskt.
Returnerar en lista med alla parametervärden för funktionen med ID-nummer id
.
Lägger till parametervärdet ny_parameter
till funktionen med ID-nummer id
. Om åtgärden lyckas returneras sant, annars falskt.
Tar bort parametervärdet tag_bort_parameter
från funktionen med ID-nummer id
. Om åtgärden lyckas returneras sant, annars falskt.
Returnerar minimalt diagramområdesvärde för funktionen med ID-nummer id
. Om funktionen inte finns, eller om det minimala värdet inte är definierat, returneras en tom sträng.
Returnerar maximalt diagramområdesvärde för funktionen med ID-nummer id
. Om funktionen inte finns, eller om det maximala värdet inte är definierat, returneras en tom sträng.
Sätter minimalt diagramområdesvärde för funktionen med ID-nummer id
till min
. Returnerar sant om funktionen finns och uttrycket är giltigt, annars falskt.
Sätter maximalt diagramområdesvärde för funktionen med ID-nummer id
till max
. Returnerar sant om funktionen finns och uttrycket är giltigt, annars falskt.
Returnerar ursprunglig X-punkt för integralen av funktionen med ID-nummer id
. Om funktionen inte finns, eller om X-punktsuttrycket inte är definierat, returneras en tom sträng.
Returnerar ursprunglig Y-punkt för integralen av funktionen med ID-nummer id
. Om funktionen inte finns, eller om Y-punktsuttrycket inte är definierat, returneras en tom sträng.
Sätter ursprunglig X-punkt för integralen av funktionen med ID-nummer id
till x
. Returnerar sant om funktionen finns och uttrycket är giltigt, annars falskt.
Sätter ursprunglig Y-punkt för integralen av funktionen med ID-nummer id
till y
. Returnerar sant om funktionen finns och uttrycket är giltigt, annars falskt.
Om KmPlot för närvarande ritar upp en funktion, stoppas proceduren.
Ritar om alla funktioner.
Om du vill bidra till KmPlot, skicka då gärna e-post till (kd.moeller AT t-online.de)
eller (f_edemar AT linux.se)
KmPlot
Program copyright 2000-2002 Klaus-Dieter Möller (kd.moeller AT t-online.de)
Bidragsgivare
CVS: Robert Gogolok (mail AT robert-gogoloh.de)
Överföring av grafiskt gränssnitt till KDE 3 och översättning: Matthias Messmer (bmlmessmer AT web.de)
Diverse förbättringar: Fredrik Edemar (f_edemar AT linux.se)
Dokumentation copyright 2000--2002 av Klaus-Dieter Möller (kd.moeller AT t-online.de)
Dokumentation utökad och uppdaterad för KDE 3.2 av Philip Rodrigues (phil AT kde.org)
.
Dokumentation utökad och uppdaterad för KDE 3.3 av Philip Rodrigues (phil AT kde.org)
och Fredrik Edemar (f_edemar AT linux.se)
.
Dokumentation utökad och uppdaterad för KDE 3.4 av Fredrik Edemar (f_edemar AT linux.se)
.
Översättning Stefan Asserhäll (stefan.asserhall AT comhem.se)
Den här dokumentationen licensieras under villkoren i GNU Free Documentation License.
Det här programmet licensieras under villkoren i GNU General Public License.
KmPlot är en del av KDE-projektet http://www.kde.org/.
KmPlot finns i kdeedu-paketet på ftp://ftp.kde.org/pub/kde/, KDE-projektets huvudsakliga FTP-plats.
KmPlot är en del av KDE:s utbildningsprojekt: http://edu.kde.org/
KmPlot har sin egen hemsida på SourceForge. Du hittar också ett arkiv med äldre versioner av KmPlot där, till exempel för KDE 2.x.
För att kompilera och installera KmPlot på ditt system, skriv följande i baskatalogen för distributionen av KmPlot:
%
./configure
%
make
%
make install
Eftersom KmPlot använder autoconf och automake bör du inte ha några problem med att kompilera det. Skulle du stöta på problem, var snäll rapportera dem till KDE:s e-postlistor.
Would you like to make a comment or contribute an update to this page?
Send feedback to the KDE Docs Team