Beautify docbook files

1 files changed, 6 insertions, 49 deletions

diff --git a/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/precession.docbook b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/precession.docbook
index b78ee6ed70b..ef596222b38 100644
--- a/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/precession.docbook
+++ b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/precession.docbook
@@ -1,56 +1,13 @@
 <sect1 id="ai-precession">
 <sect1info>
-<author
-><firstname
->Jason</firstname
-> <surname
->Harris</surname
-> </author>
+<author><firstname>Jason</firstname> <surname>Harris</surname> </author>
 </sect1info>
-<title
->Precession</title>
-<indexterm
-><primary
->Precession</primary>
+<title>Precession</title>
+<indexterm><primary>Precession</primary>
 </indexterm>
-<para
-><firstterm
->Precession</firstterm
-> är den gradvisa ändringen i riktning för jordens rotationsaxel. Rotationsaxeln spårar en kon, som fullbordar en hel omkrets på 26.000 år. Om du någonsin har snurrat en topp eller en fyrsidig snurra, så är toppens <quote
->vaggande</quote
-> rörelse när den snurrar precession. </para
-><para
->Eftersom riktningen på jordens rotationsaxel ändras, så ändras platserna för <link linkend="ai-cpoles"
->himmelspolerna</link
->. </para
-><para
->Anledningen till jordens precession är komplicerad. Jorden är inte ett perfekt klot, utan den är något tillplattad, vilket betyder att <link linkend="ai-greatcircle"
->storcirkeln</link
-> vid ekvatorn är längre än en <quote
->storcirkelmeridian</quote
-> som passerar genom polerna. Dessutom befinner sig månen och solen utanför jordens ekvatorialplan. Som resultat orsakar månens och solens dragningskraft ett svagt <emphasis
->vridmoment</emphasis
->, förutom en linjär kraft, på den tillplattade jorden. Det här vridmomentet på den snurrande jorden leder till precessionsrörelsen. </para>
+<para><firstterm>Precession</firstterm> är den gradvisa ändringen i riktning för jordens rotationsaxel. Rotationsaxeln spårar en kon, som fullbordar en hel omkrets på 26.000 år. Om du någonsin har snurrat en topp eller en fyrsidig snurra, så är toppens <quote>vaggande</quote> rörelse när den snurrar precession. </para><para>Eftersom riktningen på jordens rotationsaxel ändras, så ändras platserna för <link linkend="ai-cpoles">himmelspolerna</link>. </para><para>Anledningen till jordens precession är komplicerad. Jorden är inte ett perfekt klot, utan den är något tillplattad, vilket betyder att <link linkend="ai-greatcircle">storcirkeln</link> vid ekvatorn är längre än en <quote>storcirkelmeridian</quote> som passerar genom polerna. Dessutom befinner sig månen och solen utanför jordens ekvatorialplan. Som resultat orsakar månens och solens dragningskraft ett svagt <emphasis>vridmoment</emphasis>, förutom en linjär kraft, på den tillplattade jorden. Det här vridmomentet på den snurrande jorden leder till precessionsrörelsen. </para>
 <tip>
-<para
->Övning:</para>
-<para
->Precession ses lättast genom att observera <link linkend="ai-cpoles"
->himmelspolen</link
->. För att hitta polen, byt först till ekvatoriella koordinater i fönstret <guilabel
->Anpassa &kstars;</guilabel
->, och håll sedan nere <keycap
->uppåtpilen</keycap
-> till skärmen slutar panorera. Deklinationen som visas i mitten på <guilabel
->informationsraden</guilabel
-> ska vara +90 grader, och den ljusstarka polstjärnan ska vara nästan mitt på skärmen. Försök att svepa med vänster och höger piltangent. Observera att himlen verkar rotera runt polen. </para
-><para
->Vi demonstrerar nu precession genom att ändra datum till ett mycket avlägset år, och observerar att platsen för himmelspolen inte längre är i närheten av polstjärnan. Öppna fönstret <guilabel
->Ställ in tid</guilabel
-> (<keycombo action="simul"
->&Ctrl;<keycap
->S</keycap
-></keycombo
->), och sätt datumet till år 8000 (för närvarande kan inte &kstars; hantera datum som är mycket avlägsnare än det här, men datumet är tillräckligt för vårt syfte). Observera att himlen nu är centrerad runt en punkt mellan stjärnbilderna Svanen och Cepheus. Verifiera att detta verkligen är polen genom att svepa åt vänster och höger: Himlen roterar runt den här punkten. År 8000 kommer inte den norra himmelspolen vara i närheten av polstjärnan. </para>
+<para>Övning:</para>
+<para>Precession ses lättast genom att observera <link linkend="ai-cpoles">himmelspolen</link>. För att hitta polen, byt först till ekvatoriella koordinater i fönstret <guilabel>Anpassa &kstars;</guilabel>, och håll sedan nere <keycap>uppåtpilen</keycap> till skärmen slutar panorera. Deklinationen som visas i mitten på <guilabel>informationsraden</guilabel> ska vara +90 grader, och den ljusstarka polstjärnan ska vara nästan mitt på skärmen. Försök att svepa med vänster och höger piltangent. Observera att himlen verkar rotera runt polen. </para><para>Vi demonstrerar nu precession genom att ändra datum till ett mycket avlägset år, och observerar att platsen för himmelspolen inte längre är i närheten av polstjärnan. Öppna fönstret <guilabel>Ställ in tid</guilabel> (<keycombo action="simul">&Ctrl;<keycap>S</keycap></keycombo>), och sätt datumet till år 8000 (för närvarande kan inte &kstars; hantera datum som är mycket avlägsnare än det här, men datumet är tillräckligt för vårt syfte). Observera att himlen nu är centrerad runt en punkt mellan stjärnbilderna Svanen och Cepheus. Verifiera att detta verkligen är polen genom att svepa åt vänster och höger: Himlen roterar runt den här punkten. År 8000 kommer inte den norra himmelspolen vara i närheten av polstjärnan. </para>
 </tip>
 </sect1>